Från början hade jag inte tänkt skriva idag, vi har sjödag och inget speciellt händer. Lugn dag med lite showträning, annars bara slappa. Men så hände något som är så sjukt bra att jag var tvungen att skriva om det.

För några dagar sen när vi satt och käkade i matsalen så råkade jag lägga märke till en snubbe som kom in, främst för att han saknade en arm. Hur det nu var så tänkte jag mer på det, och mindes att Ida snackat om en snubbe, ljudtekniker, men en arm, som åkt hem från Freedom. Genom att lägga ihop ett och två kom jag fram till att det förmodligen var samma snubbe, och samma kväll fick jag reda på att så var fallet. Jag och Sarah var förbi Slopchest (typ supermarket för crew) och någon la en arm på min axel. ”You must be Ida's boyfriend, right?”

I varje fall, Dale, som snubben heter sa att Ida skickat något med honom, och att jag skulle få det när han hämtat det från sin hytt. Saken var bara den att jag inte träffat på honom sen dess, men idag vid lunchen så råkade vi komma samtidigt och lunchade tillsammans (och snackade om hur hemskt Adventure var och hur mycket han längtade tillbaka till Freedom). I varje fall lovade han att överlämna mitt paket på eftermiddagen när jag hade isträning.

Inte för att skryta (eller jo, lite för att skryta) men jag har väldigt svårt att tänka mig en underbarare tjej än Ida. I paketet fanns en dikt, ett brev, en bunt med små lappar (en för varje dag) med (i alla fall i den första) små meningar man mår bra av att höra. Dessutom fanns där något som är alldeles för hemligt för att skriva här men som uppskattades enormt! ;)

Så det slutade som en väldigt bra dag, sitter fortfarande och ler för mig själv. Dessutom är kvällen inte slut, eftersom det är (den här) kryssningens sista dag så ska vi gå till båtens stora buffé, Windjammer, och äta middag. Galet stor buffé, nu ska jag fan gå upp några kilo!!!