Dag 47 - Om en tripp till Rom

Eftersom vi byter rutt nästa vecka, vi ska åka till Kanarieöarna några gånger innan vi drar till Karibien, så var vi sista gången i Civitavechia igår. Från Civi är det inte långt med tåg till Rom (båtbolaget försöker marknadsföra sig som att man gör kryssningar till Rom) och vi tänkte att det vore kul att se Rom medan vi hade chansen.

 

Sagt och gjort, strax efter 7 på morgonen var vi uppe och vid 10-tiden i Rom. Efter vilt turistande lyckades vi hitta Vatikanen med Peterskyrkan, Fontana di Trevi, och såklart Kolosseum. Så det känns som vi har rätt att säga att vi sett hela Rom nu, eller allt som finns att se åtminstone.

 

Jag hänger ganska mycket med ryska maffian nu, vilket gör att jag snart kommer prata ryska flytande. I Rom var det jag, Ilja, Vitaliy och Max (Brittney skulle med men hon hade råkat festa till 6:30 natten innan och ville inte gå upp vid 7-tiden). Tydligen är det mycket roligare (förståeligt!) att lära mig fula ord än vanliga, så mitt ordförråd börjar bestå av en allt större del svordomar och liknande. Ett väldigt bra ord som lite beskriver ryssarnas (”mina ryssars”) mentalitet är ”marrosimse” (stavning?), som betyder att undvika något, låtsas som ingenting eller liknande. Som när Sarah frågade om någon vill hjälpa till med halloweenfesten som vår division håller i. Marrosimse, mumlade ryssarna och såg ned i marken.

 

Vi hade planerat ordentligt så att vi skulle ta tåget tillbaka vid 16.40, vara framme vid 17.10 och därmed hinna i god tid till vår divisions möte klockan 17.45. Men eftersom det var ett italienskt tåg (SJ-klass) så var tåget framme ungefär 17.25. Vi kutade allt vi hade från tågstationen (extra kul eftersom ryssarna hunnit supa till innan vi drog från Rom) till bussen som går till skeppet, bara för att finna en enorm samling människor och ingen buss. När vi väl trängt oss på bussen och kommit fram till skeppet var klockan 17.45, vilket innebär att vi nästan hade hunnit, om man bortser från kön på 100 meter som väntade på att gå ombord. Trots försening slapp vi i alla fall påföljder till allas vår lycka och dagen kunde avslutas med två shower, wine club, födelsedagsfirande (Laura) och telefonsamtal med Ida innan jag stupade i säng.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0