7/10 -11 – Om högmod och dess konsekvenser

Jag måste ta och berätta något som hände under showen i måndags. Det var helt enkelt hilarioooous (med bästa amerikanska entusiasm).

 

Första showen var verkligen grym. Det var packat med folk och allt gick super, trots att det var veckans första show. Inför andra showen kände jag mig sjukt självsäker och började således inte byta om i tid, utan fick stressa jättemycket mot slutet. Till råga på allt går mitt överdrag sönder lagom till när vi hör ”places”, vilket betyder att alla ska vara på plats eftersom showen börjar. Snabbt som sjutton slänger jag på ett annat svart överdrag, som egentligen används till Pirates, och kutar genom korridoren till backstage på andra sidan isen samtidigt som jag sätter på mig min överdel (en turkos magtröja). Är trots allt där ganska bra i tid (eftersom introt är typ 2 minuter) och hinner till och med stå och småprata lite med Shaun och Barbi som också går på därifrån. Så kommer de sista åtta takterna innan jag ska gå på (jag öppnar hela showen tillsammans med Mikey) och jag börjar göra mig klar för att springa upp för trappan och skutta nerför rampen som leder till isen (egentligen ska vi glida, men jag tycker det ser mäktigare ut om man hoppar).

 

Så går åttan och jag springer uppför trapporna, och hoppar mot rampen. Passar även på att skapa lite mystisk ögonkontakt med publiken som sitter närmast (självsäker som jag är), och lyckas ganska bra trots att det är ganska beckmörkt under den här första delen av showen. Jag studsar på rampen och noterar att det låter mer ”poff” än det vanliga ”klonk” jag brukar höra. Sen landar jag på isen och benen bara försvinner under mig. Nästa sak jag minns är att jag snurrar runt på rygg, vilket ger mig  en utmärkt vinkel för att se hur samtliga medlemmar i publiken gör ett gemensamt ”ooh” innan de börjar pepp-applådera (det är uppenbarligen inte så mörkt när allt kommer omkring). Mån om att göra en så liten sak av hela grejen som möjligt kommer jag snabbt upp på knä och ställer mig upp. Och benet försvinner igen.

 

Nu börjar jag bli lite smått stressad här. Förstår att nånting är fel med mina skenor. Har jag råkat trampa på en tejpbit kanske? Tar mig upp till sittande och kollar på mina fötter. Jag har gått på med skydden på.

 

Jag är glad att vår Opening är mörk.

Kommentarer
Postat av: Anna

:D :D :D !!!

2011-10-12 @ 22:10:18

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0