Kom just tillbaka från ett extrainsatt All Crew meeting. Det var bra inte bara därför att det var kort, utan för att kaptenen förklarade vad som egentligen hände under stormen i söndags.

För det första var det visst ingen storm, utan en hurricane med vindar uppemot 110 knop. Vindarna vände dessutom 180 grader fram och tillbaka, vilket tyder på att vi befann oss i dess kärna. Detta gjorde det också svårt att manövrera, och det var främst det som gjorde att vi tillslut lutade 12 grader åt babord. Vi svängde visserligen tillbaka efter nån halvtimme, men kristillståndet varade i nästan 2,5 timme.

Kaptenen berättade att det regnade så mycket att de var oförmögna att se någonting från bryggan. Det enda de hade att förlita sig på var radarn och de andra instrumenten. Det var också regnet som orsakade de flesta skadorna, som att back deck blev helt översvämmat, och att i princip alla gästhytter som hade balkong fick sina heltäckningsmattor förstörda. Vinden gjorde nämligen att regnet kunde tränga in genom balkongdörrarna. En blöt matta kanske inte tycks så farligt, men grejen med heltäckningsmattor är tydligen att man måste torka dem ganska omgående för att de inte ska börja lukta. Och det är svårt att torka mattor när det regnar horisontellt. Därför har vi just nu ett ganska stort antal buttra gäster vars heltäckningsmattor luktar mer och mer ruttet för var dag som går.

Kaptenen besvarade också den oställda frågan om varför vi överhuvudtaget lämnade hamnen när de två andra skeppet som ligger där stannade. Han sa att det berodde på att det nationella väderinstitutet inte hade rapporterat någonting om någon storm och att han, efter att ha samtalat med bryggorna på de två andra skeppen, bestämde sig för att segla. Nu var det dock så att Carnival, som brukar segla först, hade inspektörer ombord och släppte förbi Freedom för att vi inte skulle bli försenade på grund av dem. Så vi åkte ut i kanalen, som är stor nog för Freedom men inte för Oasis eller Allure, och som definitivt inte går att vända i, och träffade vindar på upp till 69 knop. Men som sagt, det går inte att vända, så somliga, men inte alla, blev informerade om att det skulle bli guppigt. Freedom skickade informationen om de starka vindarna i kanalen till Carnival och Disney, vilket gjorde att de bestämde sig för att stanna. Vindar på 69 knop var ganska illa, men när vi kom ut på öppet vatten blev det som sagt ännu värre. Då blev vinden plötsligt så stark att det var omöjligt att vända. Anledningen till att vi kom att luta 12 grader var att det var omöjligt att vända skeppet rätt i förhållande till vinden, trots full gas.

Mycket var dåligt under vår stormnatt – som att vi inte fick information, att ingen verkade veta vad vi skulle göra och att vi inte hade någon form av förberedd plan. Men jag tror att kaptenen gjorde sitt allra bästa, och han var uppriktigt tacksam för vårt arbete under och efter stormen. Och han bad om ursäkt. Min pappa brukar säga att det är det som kännetecknar stora människor, och jag får nog säga att jag håller med.