Har haft en skön dag i St Maarten. Kom till mitt hotell sent i går kväll, fick byta rum efter att ha dödat en skalbagge som uppenbarligen bodde bakom handfats-kranen i badrummet och vaknade upp till dagsljus imorse! Det var så fantastiskt att öppna ögonen och inse att det är morgon eftersom rummet badar i ljus. Det saknade jag verkligen i min fönsterlösa hytt. Här har jag till och med en balkong. Den vetter visserligen bara ut mot McDonalds, men det gör liksom ingenting. För mig är det lyx just nu.

Det känns lite skumt att vara här utan att behöva passa tiden för att hinna tillbaka till skeppet. Och ännu konstigare att se de fyra skeppen (varav två Royal Caribbean) lätta ankar och segla iväg utan mig. Men det var vackert, det måste jag säga, att se de upplysta skeppen försvinna mot solnedgången. Och det var så härligt att vandra strandpromenaden fram utan en massa turister överallt. När stranden är tömd på solstolar och parasoll och restaurangerna börjar stänga. (Att klockan var 17.30 säger lite om hur kryssningsbaserat öns turistliv är.)

Imorgon är det bara en dag kvar tills jag får träffa min Anton. Det känns så bra. Vet inte riktigt hur jag ska få tiden att gå – när man längtar så mycket efter någonting känns det som om tiden stannar upp bara för att jävlas med en. Antar att jag borde ta tag i alla mejl som jag skjutit upp att svara på. Det får bli kvällens projekt.

Nåväl, det var väl ungefär det av intresse som jag kan rapportera idag. Hoppas allt är bra där hemma!

/Ida